Jag känner mig först manad att erkänna att jag var en av kanske få? som verkligen gillade flera av Mohawks första försök på systembolaget. Särskilt den obalanserade Extra IPAn, med all härlig beska som slog en som en hästspark i bakhuvudet vid varje klunk.
Så till dagens första öl.
Lätt härligt skum, som sjunker relativt snabbt. Vackert rent bärnstensfärgad, en öl som tål att tittas på
Något söt doft, påminner om en belgisk ale, utan andra vågen av jäst. Fuktigt hö, som efter varm dag med avkylande kvällsregn. Något blommigt parfymerad längst bak i doftpaletten.
Överraskande välbalanserad i munnen, sötman kommer igen från doften. Lätt smak av torkade frukter, sommaräng och en liten touch av nöt just när man tror smaken ska släppa. Beskan ligger väldigt behagligt över hela smakregistret, ständigt närvarande utan att vara påträngande. Bravo!
Kanske Stefan Gustavssons bästa öl hittills? Definitivt den mest välbalanserade. En öl man hade jublat över om man kommit över den på en engelsk pub. Passar som handen i handsken bland mörkt trä, murrig inredning och överviktiga anglosaxare.
Betyg 9/11
Vilken målande beskrivning, jag känner nästan att jag druckit den.
SvaraRadera