fredag 18 maj 2012

Schneider Weisse Tap X Mein Nelson Sauvin

Denna har redan behandlats överallt känns det som. Så ingen lång recension här. Jag vill mest säga att jag gillar den. Har skjutit upp att dricka den pga alla halvpositiva recensioner, men wow. Somrig och grym! Uppfriskande till tusen! Så denna blir det fler av kan jag säga.

Betyg: 9/11

onsdag 16 maj 2012

Gänstaller-Bräu / Närke / De Molen Europa-Bier Elevator

Köptes i Köpenhamn. Vet inte så mycket om den. Försökte göra research, men hittade bara något om akkurat för ett par år sen. Dricker inte närke så ofta, så känns kul det här faktiskt.

Doftar lite sött och maltigt. Men också friskt av humle. Också hö och honung. Doftar tungt. Ganska trögflytande vätska. Skummet tar sig djupt ner när man snurrar glaset.

Där kom de! Sådär krämigt som i kaggen. Honung finns där. Ganska sött. Ganska kraftig alkohol, men inte störande. En doppelbock alltså. Men väldigt mycket barley wine i smaken. Men gräddigt. Lite smakerna från en cognac faktiskt! Humlen är andrefiol o är med bakom å fräshar upp. Lagom kraftig beska. Men passionsfrukt o citrus. Denna flaskan gick ut förra februari. Hade velat spara en flaska ännu längre kanske. Riktigt rolig öl!

Betyg: 9/11

måndag 14 maj 2012

Copenhagen Beer Celebration 2012


En inspirerande lokal..

I lördags var det alltså CBC. Just nu oroar jag mig vad andra bloggar ska skriva om. Vilka öl som egentligen var bäst på festivalen, men som jag missade. Jag hade förberett mig lite lagom. Är inte i närheten så kunnig som många verkar vara. Väl där så kunde jag inte researcha, så det blev vad det blev. Mycket goda saker. Men samtidigt är jag splittrad. Jag älskar dessa festivaler. Men tycker ändå alltid att det är lite rörigt och svårt att verkligen ta in alla öl man dricker. Man hinner ju liksom bara smaka på ölen, och om man aldrig dricker dom igen så känns det mest som att pricka av en lista. Kul när man är där såklart, men lite snopet efteråt. Sen att man efter typ 10-12 öl tappar en del i smakuppfattningen är ju också lite trist. Bittert? Tyvärr fanns det inte en enda Bitter på festivalen vad jag kunde se. Men om man ska fortsätta ramla vidare i samma visa så var toaletterna trista, glas-sköljning bökigt och käket en del under förväntan. Förutom detta, så var det såklart helt fantastiskt.


Gott! En öl utan namn ingick. Men kände att det lovats mer. My mistake.

Gissa vilken..


Man gick runt som ett barn i en godisaffär, och kunde inte bestämma sig, fastän man visste att man snart skulle köpa nästa glas. Polettsystem är ju klockrent. Det som faktiskt dracks, var följande:

  • Evil Twin Sour Barrel 2 - 7/11 Lite kött
  • De Struise Pannepot Wild - 9/11 Fab!
  • De Struise Shark Pants - 8/11
  • Cigar City Church on a Hill - 10/11
  • Mikkeller Spontandoubleblueberry - 9/11
  • Hoppin Frog Hop Masters Abbey Belgian-Style Double IPA - 9/11
  • De Molen Larie & Apekool - 10/11
  • Three Floyds Ham on Rye - 9/11 balans!!
  • De Struise Dirty Horse 1983 - 9/11 jordig suröl
  • Westbrook Covert Hops - 7/11
  • Uncommon Brewers America Special Bitter - 8/11 Bitter? njae...
  • Lost Abbey 10 Commandments - 9/11
  • Brodie´s Old Street (Cask) - 10/11 sweet!
  • Mikkeller Middagsöl - oj! Lite bondgård. Lite spont. Humle. O friska grönsaker. Grape.
  • De Struise XXXX Quadrupel - 9/11
  • Farmers Cabinet Everlasting Bright - 8/11
  • Mikkeller Rodeo - 10/11 Riktigt spicy!
  • Evil Twin Über Tart - 9/11 pinjenötter!
  • Three Floyds Cimmerian Sabretooth Berserker - 9/11
  • De Molen Hemel & Aarde Coal Ila - 9/11
  • Mikkeller Spontandoubleblueberry + De Molen Hemel & Aarde Coal Ila - 10/11 Egen 50/50 med Peters hjälp. Succé!

Och nu när jag läser allt detta så kommer alla fantastiska öl tillbaka i mitt sinne. Wow.
Besöket avslutades med en gemensam insats för att säkra framtida minnen från festivalen. En Mikkeller Stella 3.
Patrik och hans vän Stella.

Mina vänner ville gå vidare och besöka Mikkeller Bar, och jag var inte den som bråkade. Där fanns lite fat som blev över från fredagen på festivalen. Suveränt! Följande intogs:

  • Mikkeller Barrel Aged Texas Ranger Framboise - 9/11 Nästan lika god som vår 50/50.. :)
  • Three Floyds Dreadnaught - 9/11
  • Stillwater Bri-Witter Weisse - 8/11
  • Mikkeller Single Hop Cluster - 7/11
  • Baird Suruga Bay Imperial IPA - 8/11

När e de festival igen?



fredag 11 maj 2012

Öljuntans Nomadbryggeri - Left Over London

Så var det äntligen dags för öl nummer 3 i Öljuntans egentillverkning.

Stilen är en Extra Special Bitter, eller ESB som det brukar heta. Tanken var att använda överbliven malt från de två tidigare brygderna. Det som fanns över passade bra för just en ESB.

Doften är markant knäckig med dragning åt bränt socker. Jag skulle säga att doften är fuktig och dov. Bakom lurar en frisk blommighet och lite lätt fruktig doft som är präglad av torkad frukt och bär,
Smaken är söt och knäckig, alkoholen på 5.9% känns men den är balanserad mot sötman.Det bubblar som förväntat. Beskan är behaglig och matchar också den sötman bra. Smaken hänger kvar länge efter jag har svalt och fyller gommen med blommiga söta smaker. På det hela taget en kompetent ESB tycker jag och jag är stolt över Oskars bryggning! Den lilla smaken av syrlighet finns där precis som i våra 2 tidigare öl och kan nog skyllas bristen på bakteriefri miljö under bryggningen, men det är inget som stör nämnvärt denna gången.

Betyg 8/11

torsdag 10 maj 2012

Lagunitas - Censored Rich Copper Ale

Historien bakom denna öl, eller egentligen dess namn och etikett är ganska så roande. Den var från början tänkt att heta "The Kronic" men det var tydligen inte lämpligt för en öl, då klistrade man helt enkelt över det ursprungliga namnet och skickade in samma etikett igen till amerikanska "Liquor Control Board"och då blev etiketten godkänd. 



Doften har tydliga toner av persika och spannmål och lite jäst. Det finns också något som jag associerar till lager-beska. De brända tonerna och den förmodade karamellmalten ger en fin rundhet i doftupplevelsen. 

Den är lätt i munnen och första intrycket är att det känns fräscht och färskt med en något tillbakadragen maltsötma. Det är också lätt att hitta bröd och sågspån. Beskan är fin och närvarande utan att störa, den höjer bara upp helheten på ett bra sätt, men biter ifrån lite mer än jag trodde i slutet. Det är en väldigt fin balans mellan maltsötman, kropp och beskan. Detta är bra, drickvänligt och kompetent. Jag sörjer att det bara kom med en flaska av denna från Köpenhamnsbesöket. 

Betyg: 8/11

//Oskar

måndag 7 maj 2012

Garrett Oliver, sicken kille.


Tänkte jag skulle sammanfatta Akkurat-besöket förra fredagen.

Har aldrig varit en person som gärna pratat med kändisar. När Pekka Lindmark stod och signerade i brödavdelningen på Toppen i Vellinge när jag var liten så vågade ja inte ens närma mig honom. Stötte på Garrett Oliver förrförra ölfestivalen i Köpenhamn och lyckades till sist klämma fram ett kantigt "I´m a big fan". Hade därför inga stora förhoppningar om kommunikation denna kväll på Akkurat. Jag och Peter var där för ölens skull. Den gjorde oss knappast besviken.

Lika bra att ta in både Mary o Blast när man ändå är igång.

Brooklyn Blast är en fantastiskt DIPA som doftar ljuvligt, ger en riktigt humledos i smaken, men försvinner lika snabbt och lämnar ens mun redo för vilken öl som helst. Galet balanserad och snygg. Brooklyn Mary´s Maple Porter är behaglig. Lite rökig. Men framför allt väldigt behaglig. Carnegie 175th har börjat ta sig och var nu riktigt bra på fat. Mycket mer karaktär och bärighet. Mina flaskors imaginära värde höjdes direkt. Brooklyn Black Chocolate på fat gjorde inte någon besviken. Brooklyn Radius var en rolig upptäckt. Jag tyckte den var som jag skulle vilja att en wit är. Törstsläckande. Lätt. Belgisk jästighet. Skön humlighet och beska. Kvällens wierdo var såklart Brooklyn Concoction. Peter drack flera stycken. En öl kan verkligen smaka hur som helst. Alltså en öl som bygger på en drink. Brooklyn Companion var kanske den minst goda ölen under kvällen, men trots de väldigt god. En wheat wine. Vete-barley wine alltså. Intressant, men inte så spektakulär. För mig var dock kvällens höjdare Brooklyn Cuvée de la Crochet Rouge Riesling. En av anledningarna var ju, om jag ska vara ärlig, att den gavs till Peter av självaste Garrett. Men vicken öl. Som en Brewdog Ghost Beer, fast i smoking och väluppfostrad. Och färre procent då. Har svårt att i minnet beskriva den idag, men wow, så komplex och samtidigt lugn och bekväm.

En viss Mattias från Sigtuna var också lite star struck tyckte jag mig se. 

Hur som helst. Garret Oliver. Brooklyn Brewery har varit en stor faktor vad det gäller mitt ölintresse. Jag ville besöka bryggeriet innan jag blev nörd. Drack standardsortimentet i flera år. Den öl som gjorde att jag började kunna tänka mig att lägga för mycket pengar på öl var Black Ops. Antagligen för att den var från Brooklyn Brewery. Och detta är ju tätt kopplat till Garrett. Det närmaste man kan komma en "idol" i den hobby man numera har.

Och så står man där o hänger med Garrett. Jag och Peter. Han tar sig tid och berättar gärna om olika grejjer. Väldigt avslappnat. Vi ställer lite frågor, han svarar utförligt. Lite senare kommer jag tillbaka från herrarnas och finner Peter samtalande med Garrett igen. Garret frågade om Peter gillar sura öl, och ger honom hans eget glas med Brooklyn Cuvée de la Crochet Rouge Riesling. Ölen jag innan hade hoppats skulle finnas på plats, men fått nekande svar från personalen. Ett par flaskor hade någon tagit med sig till ett slutet sällskap, och Garrett tyckte väl att han hade druckit den förr, och vi kunde få den istället. Sicken kille, Garrett. Sicken kille. Så sammanfattningsvis. En ganska fantastisk kväll.


torsdag 3 maj 2012

De Dolle - Arabier

Denna skönhet införskaffades under mitt senaste besök i Köpenhamn.

Jag är svag för De Dolle, det ska jag villigt erkänna. De verkar vilja behålla småskalighet och kvalité till varje pris, det imponerar på mig. Denna öl har jag inte provat förut så det var med spänning jag öppnade kapsylen.

Doften som möter mig är läckert fruktgodis, väldigt frisk och färsk doft överlag. Det fortsätter med tallbarr, ren citron och inte minst solmogen persika och mango.
Smaken är torr, det finns en rejäl belgisk sötma och en rejäl knippe humle, inte överdrivet besk utan mer aromhumle. Sötman från sommarfrukter är dominerande och avslutningen bjuder på ananasjuice.

Betyg 9/11