Öljuntans Illa Natt - Ett tack

En berättelse om vänner, posten och öl. Men vi börjar i början.

Det har varit ganska långt mellan inläggen här på bloggen ett tag. Av flertalet anledningar. Min anledning är barn. De andra två bor numera i samma stad. Grundtanken som vi hade, att mellan oss dela med oss av vad vi drack från våra 3 olika hemorter, är därför inte riktigt på samma sätt applicerbart längre. Och att andra utanför läser bloggen, känns fortfarande lite konstigt och läskigt. Men jag vill berätta om vad Stockholmsfalangen(Jag) mottog av Göteborgsfalangen för sig inte så länge sedan.

Det började med att Daniel började fiska om ifall jag fått nått paket. Vilket jag inte hade fått. Jag bor ju dock på det ställe som har sämst postgång i hela Sverige; Björkhagen/Hammarbyhöjden. Posten kommer 1-2 gånger i veckan här. Och post som är stämplad 2 veckor innan man får det är inget man höjer ögonbrynen för. Men i detta fallet så var det andra skäl också. Genom lite elektroniska nummer spårades det dock till mitt lokala coop. Ut hämtades ett härligt paket, tungt och mega-plastat.

Med paketet fick jag en lapp. Som berättade lite om innehållet.

Och när jag öppnade paketet hittade jag då alltså 5 flaskor öl. 1 sönder, 2 med blöta etiketter och 2 riktigt snygga.

Nåväl, 80% är inte dåligt! Men sicken grej! En brun saison, detta om ölen:

 

En gammel man blir lätt rörd, men verkligen i detta fallet. Jag tackar åter igen mina juntare för denna underbara gest. Tack!

Mitt första test av ölen gjordes ganska snabbt. Jag tog den finaste flaskan och ett trevligt glas. Men ack. Flaskan var defekt. Lite blaskigt och lite surt i eftersmaken. Inga felsmaker sådär extremt. Men fel på den, japp. Jag var fortfarande glad ska sägas.

Men så en vecka senare så var det på de igen. Tog nu en av de fula flaskorna och ett vanligt dricksglas. Och nu! Nu så! Nu fick ölen visa sitt rätta jag! En riktigt bra öl! En humlig och maltig saison med jästkaraktären fint i eftersmaken. Riktigt bra! Så, tack! Tack igen!

Premiär för PKLK Bryggeri - Enskede Bitter

Då har då dagen kommit då min gode vän Peter Pikulik (och hans PKLK Bryggeri, http://www.facebook.com/PklkBryggeri) till sist ska erbjuda världen sin första kommersiella öl. En bitter som är bryggd för Enskede Värdshus (http://enskedevardshus.se/). Ölen lanseras imorgon den 22e, vilket är samma dag som julborden startar. Ett par andra bloggar har redan täckt in de mesta:

• Beersweden: http://beersweden.se/2012/11/21/pklk-lanserar-sina-forsta-ol-i-enskede/
• Alltommat: http://blogg.alltommat.se/olmedmera/2012/11/21/pklk-gor-entre-med-ol-pa-vardshus/ (Vilket ju iofs också är Joel .. :)
• The Pilgrim & The Progress: http://pilgrimandprogress.net/2012/11/20/332/ 
• Och: http://scandinavia.homebru.net/2012/11/05/pklk-bryggeri-an-update/

Då jag är lite delaktig i vissa delar av sakerna, denna gång bara etikettdesign, så delas de såklart inte ut betyg. Men jag fick mig ett smakprov och vill ändå skriva något kort om ölen.

Alltså, en bitter på 5%. Lite grumlig och med ett lätt skum. Doften är passande nog ganska julig. Maltigt, lite kryddigt och en liten ton av citrus, vilket återkommer i smaken. En del karamellighet. Ölen är lätt i munnen, med en lätt skummande kolsyra. Smaken är trevligt rund och behaglig, och passar nog alldeles utmärkt till julmat. Medelbeska. En riktigt charmig bitter med bra hinkabilitet!

Första batchen är på 90 flaskor, men fler är på väg!

Moseldalen

Min käre far fyllde 60 år under andra halvan av oktober och bjöd på resa till södra Tyskland och Moseldalen. Man kan påstå att vi hade tur med vädret, 22-23 grader är inte fy skam långt in i oktober månad. Det är dessutom ett väder som passar alldeles utmärkt när man strosar omkring i gamla pittoreska små byar, eller i sakta mak flyter fram på floden. Det är ett fascinerande landskap man bjuds på. En långsamt slingrande flod, byar så fort marken blir tillräckligt platt och sen vinodlingar på varje liten meter som erbjuds. 

Det dracks såklart vin, något annat vore konstigt. Vinerna här är friska, med hög fin syra och bra bett i frukten. Det är fascinerande att på varje litet ställe man besökte fanns det viner av toppkvalitet, oavsett om det var ett hål i väggen eller ett mer statusfyllt etablissemang. Ölutbudet var om man säger så ganska så tillbakadraget. Bitburger dominerade och verkade vara standard på kranarna. Ett fåtal ställen bjöd istället för Bitburger på Karslberg Urpils. Utöver detta fanns det på restauranger och pubar ofta också ett flaskutbud bestående av en altbier, en schwarzbier och en kölsch.

Det blev givetvis ett par öl, även om vinerna dominerade stort. 

Gatz - Altbier

Knäckig doft med tydliga drag av metallisk burkkaraktär, trots att den kom på flaska. Jag hittar också torkade frukter, en viss brödighet och något orent som påminner om en fuktig källare. 

Smaken är främst orent maltig, lätt stickande metallisk och brödig. En lätt sötma avslutar det hela. Känns som ett obalanserat hopkok utan finess. Egentligen inte dum att dricka, man får leta lite efter smakerna. Men när man väl hittat alla felsmaker är det svårt att bortse från dom. 

Betyg 4/11

Näst på tur en Kölsch!

Gaffel - Kölsch

Här är det stora dofter av skumbanan, vete, viss pepprighet och ljusast tänkbara nästintill mogna frukter.  Doften är även lite alkoholstickig och det hela avslutas med franskbörd.

I smaken finns vetemjöl, ljust bröd, krusbär, en lätt och frisk humlebeska. Inte dumt alls, men heller inget att springa runt i cirklar och jubla över. Den känns dock något utspädd och tråkig, som om den saknar det där lilla extra för att bli intressant.

Betyg 5/11

Nu till resans bästa ölupplevelse.

Rothaus Pils  - Tannen Zäpfle

Här doftar det desto mer än i de två föregående ölen. En lätt och frisk brödighet, dagsfärskt bröd, pilsnerjäst och fina vetetoner. Den är friskt humlad, på ett stiltypiskt tyskt vis. Humlen är tillbakahållen men ändå tydlig. 

Den smakar fint, med en liten sötma, trevlig jordig humle och är även något gräddig. Smakrik och kompetent. På det hela en trevlig lite sötare sydtysk pils. Det här hade jag kunnat tänka mig att köpa hemma på bolaget. 

Betyg 7/11

//Oskar

Bålsta Eklöws Röda

Har ju rasat på svenska mikrobryggerier på sistone. Men tänkte därför komma med en trevlig kommentar om en svensk liten öl. Känner inte till mycket om bryggeriet dock. Men detta var en trevlig bekantskap ur beställningssortimentet. Red ale är ingen rolig kategori, därför är jag nästan liten benägen att kalla detta en hoppy bitter eller nått sånt. En frisk, humlig och maltig öl. Ganska lätt, men lite gräddig. Ja gillart stark!

Betyg: 8/11

Tisdagsmirakel

Det var finbesök av juntare O hemma igår, vi skulle laga lite malaysisk mat och se på fotboll. Det innebär ju givetvis att man tar en öl.

Gueuzerie Tilquin - Oude Gueuze Tilquin á l'Ancienne
Långt och krångligt namn men vilken fantastisk öl! Doften är mild och söt, inte speciellt mycket halm, stall och hästfilt som det kan vara. Vi börjar prata om kanderade apelsiner, en söt marmeladdoft. Det är väldigt friska dofter av tropisk jucie och bakom lurar mer klassiska dofter av gräs.
Smaken är intensiv i början, sötman tar över och bubblorna är mikroskopiskt små och lena. Det kommer en härlig syra på slutet som tar över helt och nyper perfekt i halsmandlarna.

Betyg 10/11

Mikkeller - Beer Geek Brunch Weasel
Brunchen kände vi till sen innan, men nu ska vi prova vesslan. Doften är intensiv, det är givetvis mycket kaffe men det är också en hel del sötma, vanilj och lite bränt socker. Det doftar av kavring också, riktigt kraftigt mörkt bröd. Samtidigt känns den elegant och inbjudande.
Smaken är mäktig, den tar över hela munnen på en gång och är oerhört len. Alla de klassiska smakerna finns med så klart men de är elegantare och mer inställsamma. Det hela avslutas med en perfekt beska som bara ebbar ut.

Betyg 10/11

BrewDog Abstrakt AB:10

Detta är en liten text om abstrakt 10. Mitt första inlägg på länge. Fick en dotter för 3 veckor sedan, vilket har upptagit mestadelen av min tid(läs:all). Men först en spaning. Sen systembolaget börjat med sina provningar så har antalet recensioner av bolagsnyheter minskat drastiskt på bloggarna.. Eller? Har jag fel? Känns bara som att det skrivs kortfattat om nyheterna precis efter provning, och sen är det som att det är över. Om detta gör att bloggare skriver om andra roligare saker kanske de är bra, men är det verkligen så? Jag saknar i alla fall att kunna läsa ett par olika långa recensioner av de öl jag är intresserad av i släppen. Medans dom nya provningarna oftast ger korta sammanfattningar, och inte så många djupdykningar. Är jag bakåtsträvare eller har jag bara fel??

Och abstrakt 10. Den är en liten godsak den. Enligt Brewdog: Imperial Brown Ale aged in Red Wine Barrels. Sött vin tydligen.
Ganska skön och behaglig faktiskt. Smakar som en strong ale men lite kraftigare och en mer specifik vinösitet. Alkoholen märks. Lite peppar och mandel, inte jättesött men ganska mycket kolsyra. Sen såklart choklad, mörka bär och fikon och andra sånna köttiga frukter. Påminner mig om julmust. Jag gillar den mycket. Känns lite som en brittisk källare. På ett bra sätt. Bland alla spritinlagda frukter dom pysslar med.

Betyg: 9/11

3 Fonteinen - Oude Geuze Armand & Tommy(e)

Det föll sig så att i villervallan på bolaget i måndags plockade jag ovetandes tre stycken 3 fonteinen istället för de tilltänkta två. Det ledde givetvis till att jag och O delade på bonusflaskan!

Doften är ljuvligt höig och mild, den är söt som marmelad och bakom det söta kommer den syrliga doften av passionsfrukt men även halm, hästfilt, läder och ananas.
Smaken är mildare än det jag förväntade mig, det är ett gräddigt skum som smeker munnen men sen kommer syran i form av grape, passionsfrukt och citrus. Det övergår mer i hästgård, halm och ananas på slutet. En helt fantastisk spontanöl!

Betyg 10/11