Jag hade då alltså tänkt klämma in ett bryggeribesök under italienveckan. Försökte undersöka på nätet om det fanns något i närheten, men hittade bara saker alldeles för långt borta. Jag tänkte då att jag skulle ge mig på att kommunicera med italienare. Visade sig gå rätt bra faktiskt. Googlade till mig någon Slow Food-organisation/butik/företag som sysslade med närproducerat vin etc i Orvieto. Mailade dom och frågade lite försynt om dom hade nån aning om något bryggeri i närheten. Efter att ha fått svar så lyckades jag med hjälp av google translate komma jag fram till att det visst fanns ett bryggeri vid namn Birra Turan i orten Montefiascone, 50 minuter med bil från där vi bodde. Suveränt. Då gällde det att försöka ta reda på eventuella öppettider och ifall dom ens sålde på stället. Det var svårare. Mailade och frågade på facebook. Inget svar.
Jag fick helt enkelt vänta till vi kom till Italien och ringa därifrån, vilket jag gjorde. Bryggmästaren svarade själv och berättade att dom tyvärr inte egentligen sålde, men om jag kom förbi så skulle det säkert gå bra. Dagen efter klockan 10 blev bestämt. Sweet.
Dagen var grå och det såg ut att bli regn. Inga av medresenärerna kände pool-sug, vilket kunde ha skapat problem. Jag hade hemma i Sverige lärt mig hitta genom staden och ut till bryggeriet med hjälp va google streetview. Sjukt praktiskt. Funkade suveränt och jag pekade upphetsat när jag visste vi var nära. Vi var väl ungefär 5 minuter tidiga, som riktiga svenskar, och blev inte förvånade av att det såg helt igenbommat ut. Sketa-stängt.
Vi hade gott om tid att ta bilder på dramatiska moln som mystiskt klättrade över bergen.
Ungefär kvart över 10 ringer jag bryggmästaren och kollar lite försynt om det fortfarande går fint att besöka: -Francesco börjar klockan 10, så han SKA vara där nu. Jag hoppas verkligen han kommer snart! Det tog typ fem minuter, sen dundrade en liten Peugot in på lilla vägen. Och ur den en märkbart stressad man.
Kort presentation av ölen på italiengelska
Voila
Tyvärr talade han inte speciellt mycket engelska, så besöket blev egentligen bara att kika in på brygganläggningen, kolla på lite flaskor på hyllan och be om att få köpa en av varje dom hade hemma. Dom hade tyvärr bara tre sorter, men de fick ju gå bra.
Turan Sfumatura – En stout på 7,2%
Turan Sonica – En belgisk ale på 4,9%
Turan Ultrasonica – En ipa på 6,6%.
Jag och Patrik bad om en var av varje, då vi flög till och från Italien. Han skickade dock med en extra av stouten då det visst var olika storlekar eller något. Alltså 7 flaskor. Det visade sig dock när vi kom hem att han hade skickat med 3 IPA och 1 Belgare. Om detta berodde på att han visste om att IPAn faktiskt var mycket godare än belgaren(som visade sig under provning), eller om han bara var förvirrad, det vet man inte.
Vi tackade för oss och frågade om han kände till nån bra ölbutik i staden. Det gjorde han faktiskt, och vi styrde kosan. Väl där upptäckte vi att Birra Turan såklart såldes där också, och till 1€ billigare för nån av flaskorna. Jaja.. sånt händer. Dom hade dock lite fler intressanta öl. Tre stycken från Birrificio Brùton blev det.
Brùton Stoner – Belgian strong ale på 7,5%.
Brùton Lilith – En APA på 5,5%.
Brùton di Brùton – En belgisk ale på 5,5%.
Inte en doppio malto så långt ögat kunde nå. Eller ja. På hyllan under såklart. Men inte i korgen. J
Kapet
Väl ute ur butiken och under en gassande sol kom vi fram till att Montefiascone verkade trevligt. En liten tur i gamla stan och gammal påvebostad besöktes. Även en fantastisk pasta fanns att inmundiga, och espresso o sånt såklart.
Pretty Italian, eh?
De sex öl som inköptes är druckna och kommer recenseras här framöver. Ber om ursäkt för en hemskt lång text, och har ni läst ända HIT så är det ju helt enormt snyggt jobbat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar