Den sista av birra turanarna. Ska inte nån av dom få någe riktigt bra betyg då? Jo!
Recensionen bygger på drickning här hemma i Stockholm, men drack första gången i Italien. För övrigt skrivs detta under sista kväll som gräsänkling, med en Westmalle Dubbel brevid och The Colour and The Shape i lurarna. Åh, den är så fin. Dubbeln.
Hur som helst. Ultrasonica, en IPA på 6,6%. Eventuellt med belgisk jäst, eftersom den heter ungefär samma som Sonica, svårt att veta. Hur som helst. Den doftar jästigt, lite belgiskt kanske. En del persika, grape o citrus. Lite åt Sigtuna Summer IPA, om det nu passar in. Smaken är ganska maltig med karamell. Lite annorlunda beska, lite syrligt.. jästbeskt? Inte lika mycket frukt som i doften. Lite ek-känsla faktiskt. Det hela gör att den känns starkare än den är. Ganska vinös. Stor och skummigt i munnen. Vet inte om mitt omdöme låter så positivt, men det är de! Det är moget men fräscht. Mycket bra! Sen kan man väl kanske känna en viss litet-bryggeri-känsla? Men på ett sympatiskt sätt. Nu flummar jag. Vi tar betyget.
Betyg: 9/11
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar