Ægir - Skumring

Ytterligare ett norgeinköp som skulle avnjutas med O från juntan.

Denna öl är av belgisk klostertyp som jag förstod det. Intressant tänkte vi och hällde upp.

Det doftar av hasselnötter tycker vi oss känna, även kola, eller snarare coca cola kanske? Marmeladkulor, en del mocca faktiskt men även fläder, urinoarkaka och kanske inte minst selleriblast.

Smaken är väldigt rund och välbalanserad, det finns en beska där bakom men den håller sig i schack. Den är lite spritsig på tungan, lite taggig som någon av oss uttryckte det. Det finns en del torkad frukt, en del vörtböd lite tallbarr och en hel del varm kryddighet.

Ingen dålig klosteröl för att vara bryggd i en obskyr fjord någonstans.

8/11

The Lost Abbey - Inferno Ale

De brukar få till det borta på port brewing med sina belgare så varför inte testa den här godbiten.

Doftar ljuvligt av gula hallon, på gränsen till hjortron i sötman. Det är en tydlig belgisk jästsötma som även bjuder på ananas, nybakt bröd och inte minst omogen aprikos.

Smaken är mäktig och det är koncentrerad aprikos jag känner mest. Det finns även soltorkad ananas och tallbar, lite citronskal hallon och allt avslutas med en krispig och välsmakande beska. En perfekt belgisk ale med lite extra krut i som sig bör i Amerika.

Betyg 9/11

Kaffe och te med humle

Surfade runt lite på ölbloggar under förmiddagen och hamnde precis som vanligt bland annat hos Portersteken där Johan undrade över hur kaffe med humle skulle smaka. Då man har en viss inneboende nyfikenhet dessutom tid över så kände jag direkt att detta måste undersökas. Så när kaffesuget började göra sig påmint under eftermiddagen skred jag till verket. 

Jag plockade fram min suveräna AeroPress och satte igång, men kände att det vore tråkigt att utesluta den del av mänskligheten som inte dricker kaffe, så jag tog även fram lite te.

Teet fick sällskap av Warrior, jag tänkte mig att teets beska skulle få sig en rejäl match. Teet i tesilen fick helt enkelt sällskap av en dos Warrior humle och fick ligga med under de tre minuter som teet fick dra. 

Vilken humle som skulle få följa med kaffet funderade jag lite mer över och kom tillslut fram till att Northern Brewer nog skulle passa bra, en potent humle men inte överröst med bittra humlearomer. Jag var rädd för att humlebeskan helt skulle ta över annars.

Kobbs Earl Green Warrior Edition 

Fruktig i doften, lätt citrusdoft, luktar mer svart te än vanligt. Humlen har gett en något skarpare doft, men tränger inte direkt igenom.

Mycket citrus även i smaken, lätt och fräscht med en något mer elak beska än vanligtvis i ett grönt te. Lite av den där beskan som man får när te fått dra för länge, fast trevligare och mer tillbakadragen. Tror jag var lite väl försiktig med humlen, men det lilla jag hade i gjorde faktiskt skillnad och jag tycker att hela drycken fick ett litet lyft. Intressant, får nog göra om detta någon dag med större mängd humle.

Classic Franskrost Northern Brewer Edition 

Doftar helt vanligt kaffe, med alla aromer det brukar innebära. Inga tecken på humle här.

I smaken finns det dock en något som känns nytt, något lite jordigt och bitskt. Kaffet har fått en lätt bränd, metallisk smak som inte är helt angenäm. Efter att ha suttit med koppen ett tag och vant mig vid de nya smakerna känns det bättre. Kaffet känns lättare som om humlebeskan blockerar kaffets eftersmak.


Slutsatsen blir att ingen av dryckerna blev odrickbara med humlen, jag tycker helt klart att det gröna teet vann mer på kombinationen än vad kaffet gjorde. Tror att en espresso hade varit ett bättre sällskap till humlen än vanligt bryggkaffe. En snabb shot kaffe med brännande humlebeska i slutet känns som en bra kombination.

//Oskar

 

Alesmith - IPA

Här hade jag hoppats på att skriva en poetisk och lyrisk recension av denna eftertraktade IPA. Men verkligheten ville något annat. Jag fick idag ett samtal från mitt systembolag på Karl Johansgatan i Göteborg. När de kontrollerade den låda de fått med min beställning så upptäcktes det att de fyra Baronen jag beställt låg där i, men inte de två efterlängtade skatterna från Alesmith. Dubbelt tråkigt då jag även lovat bort en av flaskorna till en IPA-sugen kollega.

Tyvärr verkar systembolaget ha införskaffat ett ordersystem där det går att beställa fler öl än vad som finns på lagret, en tämligen enerverande finess enligt min mening. Nu var det ju trevligt att de faktiskt besvärade sig att ringa upp och tjejen jag pratade med lät uppriktigt ledsen och beklagade det inträffade upprepade gånger. Vilket inte hjälper mig, men det är ändå en trevlig gest.

Enligt Marc på importören Brill & Co så har de blivit lovade en ny omgång Alesmith IPA i augusti och systembolaget undersöker tydligen möjligheten att de av oss som beställt men inte fått någon öl ska vara garanterade flaskor från detta parti. Den informationen tackar vi för och det är bara att hoppas att det blir verklighet. Detta gör även att jag slipper skriva om nackdelen med monopol och bristen på kompensation.

//Oskar

Bryggning av wit och provning av lite av varje

Detta inlägg har tagit ett tag. Har kommit saker emellan osv. Hur som. Förra lördagen var det bryggning hos Peter och hans PKLK Nanobryggeri.

Ibland tror man lite väl gott om sig själv. Bryggning för dagen var en öl som kom till när vi kom på ett så fyndigt namn att vi var tvugna att realisera det. Wit och brett. En witt med brettanomyces. Hur kul som helst. Vad vi inte visste förra lördagen när vi bryggde var att det i samma stund serverades ett öl med samma namn på SM för hembryggd öl. Sedär. Den vann till och med sin klass; specialöl. Livet är ibland oerhört hårt. Men med tanke på att det vann sin klass så höjs ju förhoppningarna om att det inte bara var en kul idé. Utan också kanske en bra öl, till sist.
Humlen var styrian golding och saaz. Malten var: Premium Pilsner (2 Row), Wheat Torrified och Wheat Malt. Sen lite havre på de.

Vi skippade koriander, men slängde i en del apelsinskal.

Kylväskan funkar fint, men vi hade tyvärr lite värme-issues som medförde lite lägre alkohol-halt till sist. Handhavandefel,  men inget som stör slutprodukten.

Eskilstuna Vinter i Brunnsbacken 3,5%. En folkis såhär vid lunch. Helt ok, men dock en liten konstig bismak som påminde om dendär cigarett-smaken jag fick i Fullers Chiswick häromsistens.
Betyg: 4/11

Å så kokar vi. Det finns långt framskjutna planer på att köpa en gasolbaserad värmare för att åstakomma bättre kraft i koket. Power-läget räcker inte riktigt till.

Peters PKLK Aspooney bitter. Har druckigt den ett par gånger nu. Och jag håller den högt. En beskedlig bitter på 4%. Lätt, maltig med clean humle. Vill dricka från fat i pintglas, käka salt&vinägerchips och kolla premier league.
Betyg: typ 8/11

Det var också premiär för Peters senaste bygge. En kylvattenslinga. Peter har nu ett ärr på handen som minne av detta snickeri. Kylningen gick suveränt dock. Väldigt lyckat.

De Ranke Hop Harvest 2011 till maten. Lite trött tyvärr. Men vad gör det när den är såhär god och fräsch. Jag gillart! Somrigt och bra.
Betyg: 8/11

Jaha. Duvel Triple Hop. Kan man knäcka en sådan här flaska utan att bli besviken? Njaeo. Inte lika bra som första gången tyvärr. En del av fräschören har försvunnit, och den befinner sig nånstans mellan vanliga Duvel och Triple Hop. Men fortfarande fabulös.
Betyg: 9/11

Evil Twin Femme Fatale Brett stod på tur. Den doftar verkligen allt som låter läbbigt, men som kvalificeras som aquired taste. Stall, källare, kattpiss, urinoar, hästdfilt. Allt sånt. Någon humle och malt finns där bak. Men inget som går att definiera.
Smaken är riktigt kul. Dofterna stannar i mitt huvud, men ipan smakar kraftigt. En klibbig ipa. Detta är inte balanserat alls. Vilket jag inte väntade mig heller. Såhär mycket brett ska inte wit och brett ha, det kan vi konstatera. Men dock, en god och rolig öl!
Betyg: 7/11

Mikkeller Mielcke & Hurtigkarl. Har nog lite hunnit glömma smakerna på denna, men jag kommer ihåg vad jag tyckte. Jag tyckte om. Vinöst och lättdrucket men med mycke karaktär.
Betyg: 9/11

Ingrid är ju nu en kär gammal vän. Ett bra sätt att avsluta kvällen. Förra flaskan jag drack kändes såklart lite trött. Men nu är det som om den hittat lite ny karaktär. Den har blivit en annan mogen öl. Riktigt bra! En flaska kvar i skåpet.

Tänkte avsluta inlägget med en bild på min lille vän. En northern brewer. Växer så det knakar!

//Niklas

Alesmith - X

Hypad och stor.
Jag och Oskar tog en provsmakning av denna amerikanska skönhet i går.

Det som överaskar oss mest är nog blygsamheten, för att vara amerikansk då. Det doftar färskt, en del aprikos granbarr och citroncest. Men det är inte bara syrligt utan det finns en godissötma bakom som påminner om geléhallon.
Smaken är torr och krispig och inte minst elegant, lite oväntat om sagt. Det smakar spannmål och det kommer fram en stillsam blommighet som lyfter aromen betydligt. Humlen är inte så framträdande vad gäller beskan utan den känns väldigt balanserad och fin. Helt klart bra.

Betyg 9/11

Mikkeller Tiger Baby: Open Windows Open Hills

Denna lilla flaska inhandlades i Köpenhamn sist, jag hade varken läst eller hört något om den men etiketten var ju fin.

En amerikansk pale ale brukar kunna slinka ner så här på sommaren, och doften lovar mycket. Det är en kryddigd doft och en kraftig sötma från solmogna bär, kanske vinbär för det finns en syra där bakom. Det är även persika och faktiskt en klassiker, urinoarkakan. Det hela avslutas med fläder.

Smaken är torr och det finns en hel del humlearomer och en skarp syra som påminner om lime. Smaken är mindre söt än doften men det smakar en del äpple och även i smaken finner jag lite fläder. En väldigt bra pale ale men lite för syrlig för min smak.

Betyg 8/11

Åsundens Bryggeri - Folkölsprovning

Senast jag var i Borås hämtade jag med mig två flaskor folköl från ett ICA. Jag hade tidigare hört talas om Åsundens Bryggeri, men inte sprungit på någon av deras öl och hade inte heller en aning om att de producerade folköl. Jag vet knappt om de själva är medvetna om det, då det inte går att hitta någon som helst information om dessa öl någonstans, inte ens på bryggeriets egna hemsida.

Har man en länk på etiketten till en hemsida borde man också kunna fylla denna med mer än två meningar och tre bilder. Speciellt om man är ett litet och relativt nytt bryggeri. För meningen måste väl ändå vara att sälja sin öl?

Efter en stund på Google kan man konstatera att mycket information finns det inte att hämta. Bryggeriet ligger i Ulricehamn och är döpt efter sjön Åsunden som praktiskt nog ligger just bredvid staden i fråga. Asundi ska dessutom vara ett gammalt namn på just Åsunden. Bryggeriet är beläget i ägarens källare och enligt Borås Tidning ska bryggmästare Niklas Rydberg ha investerat måttliga 20 000:- för att komma igång. Dessutom ska utvecklingen ha varit rekordsnabb, endast 6 månader efter första extraktbryggningen såldes första ölet till systembolaget. Det är imponerande, vi i Öljuntan har själva bryggt öl ungefär lika länge och vi är inte direkt där om man säger så. 

Asundi ljus 3.5%

Denna ljusa öl av okänd typ är fräscht humlig med fina grästoner i doften, åtminstone fram tills dess att stora mängder oljig plast stöter upp i näsan. Tyvärr är nog denna öl infekterad.

Vilket också bekräftas när jag smakar på den. Det är nästan enbart plast och hemska estrar i smaken. Det går att hitta en lätt sötma om man anstränger sig. Humlen är dock som bortblåst. Jag kan inte ens förmå mig att gissa vad för typ detta var tänkt att vara. 

Betyg 1/11

Asundi mörk 3.5%

Som tur är hittar jag ingen plast i doften i den mörka varianten. Istället lätta chokladdofter, lite stall och en gnutta humlefräschör. 

Den är något syrligt chokladig i smaken med en lätt efterbeska. Den skummar rejält i munnen och jag hittar i botten en väldigt bekant syra. En syra av just samma irriterande art som vi själva har problem med i våra hembrygda öl. Denna är åtminstone helt okej, även om jag hade förväntat mig lite mer "power" från ett mikrobryggeri.

Betyg 5/11

Tråkigt att det inte blev bättre än såhär, men springer jag på någon av deras öl igen, kommer jag ändå att köpa på mig flaskor, man ska stödja de som vågar sig på det som vi andra bara drömmer om. Dessutom vill jag gärna prova dessa igen och förhoppningsvis få bättre flaskor.

//Oskar