Först träffar en syrlig nästan lite söt humledoft näsan. Sen lyfter alkoholen upp den rostade malten och följs av charkuterier, och mörk choklad-cola. Även om jag vet vad jag doftar på kan jag inte låta bli att bli förvånad när de mörka tonerna sticker upp efter att de klassiska IPA dofterna lagt sig. Det är så spännande det här.
Smaken är precis tvärtom, här dominerar den rostade malten, chokladen och de rökta korvarna. Humlebeskan som avslutar smakexplosionen är sötsyrlig på ett vis jag aldrig upplevt innan, den gifter sig så fint med chokladen. Samtidigt som alkoholen och kolsyran leker runt lite och kittlar tungan.
Det är en öl som är väldigt mycket det här, men den är det med elegans, utan att dribbla bort sig i försöket att vara innovativ. Det är ett mycket lyckligt äktenskap detta och jag hoppas verkligen det är livslångt.
Betyg 10/11
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar