Vi började denna födelsdag med att brygga öl, vår andra i ordningen. Denna gången försökte vi inte uppfinna en ny ölstil, utan nöjde oss med att försöka brygga en bra APA. Även denna gång utnyttjade vi Humlegården och Maltmagnus för att få till oss rätt ingredienser.
Ett recept kan vara bra att ha nerskrivet, speciellt om man är flera som brygger. När man har trevligt är det lätt att fokus inte helt är på ölbryggandet. För vår APA använde vi oss till största delen av Pale Ale malt och kompletterade med lagom doser Munich, Vienna och Havre. 
Vi tömde malten i vattnet vid 50 grader, inte för att någon av oss har en aning om vad det gör, men vi har läst oss till att en del gör så, då gjorde vi det också. Det rördes, rördes och rördes för att försöka hålla en jämn temperatur. Men tydligen rörde vi inte med tillräckligt djup och elegans. För när den digitala termometern närmade sig de 66 grader vi tänkt mäska vid så fick vi i vår rörande iver med oss malt från djupaste botten. Plötsligt hade vi 80 grader i grytan istället. Nu blev det bråttom, vi hytte med våra nävar i desperation, vad hade vi gjort för att förtjäna detta? Grytan togs av från värmen, vi pytsade i kallvatten och is för att få ner temperaturen. Trots alla dessa försök dröjde det närmare kvarten innan vi fick rätt temperatur.
Efter två brygder är det bara att konstatera att just det här med att hålla stabila temperaturer är svårt när man brygger hemma. Något som hade varit smart vore att ha strippat grytan från dess isolerande ytterskikt, men det var inget som slog någon av oss under våra försök att få ner temperaturen. Till slut hade vi i alla fall fått allt i ordning, och efter detta förtjänade vi öl. Inget kan väl passa bättre än att premiärsmaka öl vår första öl, när vi brygger vår andra. Sagt och gjort, det var precis vad som skedde.
Öljuntan Nomadbryggeri - Revolution för nybörjare
Det vi hade försökt oss på att brygga var alltså en Belgian Style Black IPA.
Det kan sägas att vi inte var lite spända inför detta ögonblick. Det vi doftade på hade mycket belgojäst, russin, viss sötma, en del malt, granbarr, bubbelgum och sådana där sura körsbärsgodisar. Doften lovar mycket, det är det ingen tvekan om.
Efter första klunken var vår första tanke "oj, var det inte mer än så här" Vi fick nog inte ut vad vi ville av malten och sockret/honungen. Då vi missade att inhandla en hydrometer inför första bryggningen hade vi tyvärr inte koll på alkoholhalten. Men ska man gissa och det gör vi ofta i denna blogg, så tror vi på 5-6% Alltså inte alls de 8-9% vi siktade på. Den känns mycket ung, har en överraskande hög syra, dock ren och fin. Humlen biter i bra och finns där rakt genom ölen. Det finns en liten blommighet och mörka toner från svartmalten.
Egentligen inte dum alls, men inte vad vi siktade efter. För att vara första ölet måste man sätta ett betyg som definitivt tar sig upp på godkänt. Väldigt svår att kategorisera. En mörk APA med drag av spontanjäst belgiskt, är nog det närmaste man kommer.
Betyg: 6/11
Eftersom vi mäskar i 90 minuter finns det tid för fler öl. Nästa blev ett från systembolagets februari-släpp.
Sierra Nevada - Northern Hemisphere Harvest
Djup doft av fin och färsk humle, vilket kanske inte är så konstigt då ölen är brygd med just färsk humle. Bakom humlen döljer sig skogaholmslimpa, passionsfrukt och YES diskmedel.
Smaken domineras av humle, rå humle som fortsätter i evigheter. Den har mycket långt-fram-i-munnen-beska och något som påminner om bondgård. En viss fruktighet finns där också främst i form av färska hallonbåtar. I avslutet hittar vi en något metallisk rökighet och den där omisskänliga känslan av varm, kanske något bränd elektronik.
Det är en bra öl, men vi är överens om att vi alla hade trott på mer. Humlen känns nästan avskild från resten av ölen. Ändå blir det ett fint betyg.
Betyg: 8/11
Mitt i dessa trevligheter skar en signal i öronen, den kom från köket och berättade att mäskningen var avklarad. Vi höjde temperaturen till 75 grader, som vi höll i 10 minuter. Under tiden förbereddes humlen. Sen pressade vi ur allt vi hade ur malten. Vi vägde upp maltresterna till 2.9 kilo. Förhoppningen är att vi så småningom ska räkna en massa siffror för att se vad vi får ut av vår bryggteknik.
Vi lät det hela koka i 60 minuter och hade i Chinook vid 45 minuter, samt Cascade och Tomahawk vid 5 minuter.
Vi hann givetvis med att dricka lite öl också, en norsk sådan.
Haandbryggeriet - Odin´s Tipple
Inga överraskningar här, vi hittar tydliga och rena dofter av kaffe, vanilj, choklad och bränt socker. Bakom detta charkuterirök, en närvarande alkohol, citrus och tall.
Mörk, mörk, mörk och maltig, blött socker och choklad med hög kakaohalt. Fräsch men tung och hasselnöt i slutet.
Betyg: 9/11
Vår APA hade nu kokat klart och vi bar försiktig in grytan i badrummet. Jag hade i förväg fyllt alla lediga ytor i frysen med 5-literspåsar fyllda med vatten. Effektivt var bara förnamnet, på 20 minuter hade vi fått ner temperaturen till önskade 20 grader.
Trots den snabba kylningen hann vi med ytterligare en öl. Från Norra Europa och Norge tog vi oss över vattnet och landade i Michigan hos Shorts Brewery.
Här doftar vi dill, källarfukt och gräs. En del grönsaker, speciellt sparris. Det finns även karamell, tofee, järn och något surjäst.
Mycket sötma, första intrycket är att den är lite söt. Den har en maltsötma och kropp som påminner om en Barley Wine. Det finns en blygsam ekighet, men där eksyran ska finnas är det mest kaffesump, lite tråkigt. Bakom allt detta en bra humlighet, vi känner oss nu lite stöddiga och säger Sorachi ace.
Betyg: 7/11
Efter denna öl tog vi hand om de sista stegen i vår födelsedagsbryggning. Vi tappade upp på noga rengjord och desinficerad jästunna. Syresatte genom en rejäl omgång med hålslev, sen i med jästen, på med locket och nu var det bara att vänta.
Bryggningen således avklarad, vad bör man då hitta på? Man kan diska efter sig, fundera över vad som gått bra och mindre bra under bryggningen. Vi tog oss istället en öl till, för enkelhetens skull höll vi oss kvar på amerikansk mark.
North Coast - Grand Cru
Sött, hallon och belgiskt i doften. Doftar lite som ett mellanting mellan Barley Wine och fransk cider. Det finns även en viss kryddighet och en del äpple, kanske calvados?
Smaken säger dock punch, kanel och äpple. Tydlig maltsötma, stor i kroppen och balanserat besk.
Betyg: 8/11
Nu när vi kände oss riktigt igång gick vi raskt vidare till nästa öl. Nu satte vi oss åter i båten och rodde snabbt och elegant över till Norge igen.
Nögne Ö - India Saison
Mycket grönt i doften, med betoning på selleri och koriander. Det finns en brödighet, lite citrus och honungsmelon. Fräsch och fin att dofta på.
Grönt även i smaken, selleri och koriander även här. En mjuk behaglig beska och även lite passionsfrukt. Trevligt, ganska lättsamt och lagom.
Betyg: 8/11
Det fick bli en sista öl innan det var dags att se vad staden hade att erbjuda. Vi satte oss återigen i båten, men tog en kortare roddtur denna gång och hamnade i Danmarks huvudstad. Om någon missat det så brukar den kallas Köpenhamn.
Nørrebro Bryghus - Imperial Skärgaards Porter Cabernet Barrel 2009
Vanilj och bourbon i doften, tillsammans med mocca, gräs, apelsinzest, lakritspulver och plåster. Även en viss druvighet och strävhet i doften.
Den smakar gammalt, är rund och ekig, mycket eksyra, vin-druvig som vanligt rötjut, torr och mycket vinös. I eftersmaken kommer det lite sötma som domineras av plommon, dadlar och julkryddor. Det är komplext detta, väldigt trevligt och ett bra exempel på vad ekfatslagring kan göra med ett öl.
Betyg 9/11
Vad vi drack ute på krogen får vänta till ett annat inlägg. Detta inlägg är redan nu överlångt.
//Oskar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar